Kimi ni todoke

Kimi ni todoke sänds nu under hösten och under 2009 har hittills 9 avsnitt släppts.

Det här är en romantisk komedi, fylld med "tonårsångest". Inte en mörk eller speciellt svår sådan. Utan den där som är fylld av den allmänna osäkerheten kring allting nytt, och ensamheten som fyller så många-speciellt i den åldern, utan att man ser det, eller man väljer att inte se det- hos andra än sig själv.

En längtan att bli accepterad och omtyckt, balansgången mellan att vara normal med vänner eller att ses som konstig och bli ogillad. Att vara snäll och till lags men ändå våga ge vika för sina egoistiska, innersta vilja.

En serie som dessutom är ritad på ett roligt sätt gör ett annars tungt ämne så lätt att följa med ett leende och pirr i maggropen. Man får följa den osäkra, bleka och mumlande högstadietjejen Sowako(Sadako) som har hamnat i ett fack där hon en dag inser att hon inte alls passar in. Det duger, men hon vill ha mer.

Vi får se henne utvecklas och växa sig ut ur rollen(med andras hjälp) som omgivningen prackat på henne. Vi är nog många som kan känna igen oss i tonåringarnas problem, oavsett om du var den tuffa, populära, retade eller bara den där som passade in överallt men aldrig egentligen besatt modet att vara sig själv. De första åren där man upplevde smärtan på grund av kärlek, för första gången.

Det är en serie som gestaltar de svåraste åren under skoltiden, med en varm
kopp med verklighet med ett sött strössel av rödhettande romantik, humor och vänskap.

Jag skulle vilja gå så långt som att den här serien borde visas i alla skolor på högstadiet för att visa hur lätt en person får dåligt rykte eller känna sig utanför - eller hur lite man själv behöver göra för att få en person att känna sig accepterad och omtyckt, och hur viktig denna känsla innerst inne är för alla människor.