Snökaos i Sverige!

Det är som en vän åt mig brukar säga; Det är jävla lustigt att det kan bli snökaos varje år i Södra delarna av Sverige. Precis som att det är en överraskning att även de kan få snö?

"Snökaos" här nere är en helt vanlig vinterdag i Norra Sverige. Fast norröver har de bra mycket mer med snö! Jag tänker då min far en "vanlig dag" kör mig till Luleå, 5-7 mil bort, och den enda punk man kunde fästa blicken vid i snöyran som dök in i över motorvägen med jämna mellanrum, var de röda lyktorna på bilen framför. Då var det "snökaos", men det skedde inga olyckor på den vägen, den dagen.

Sen såg jag på vägen här utanför -att klart att de blir snökaos om de inte tar sig ut och plogar vägarna i tid! Det har snöat i tre dagar nu och snön börjar samlas på vägarna och ingen plogbil har jag hört som kör omkring. Antar att de väntar till "snökaoset" är över. Den "Hemska snöstormen" som lämnat efter sig hela 1-5 cm snö måste ju få bedarra! ;D

Precis som sörlänningarna(speciellt de där storstadsmänniskorna) är duktiga på att göra sig lustiga över norrlands glesbyggdsfolk, så kan jag inte låta bli att roa mig över hur lite snö kan skapa ett sådant "kaos" för dem.

-------------------------------
Idag gick jag ut i snön och det var kramsnö så man kunde göra sig en liten snögubbe eller snölykta. Kanske leka snöbollskrig i någon minut (innan ammon tog slut i kvarteret) Det var en mysig, hemmavan känsla att gå ut i vädret där alla ljud blivit inlindade i den vita, luddiga snön. En viss mängd snö förändrar hela intrycket av omvärlden. Snön förändrar både ljuden och färgerna. Dämpar ljuden men förstärker synintrycken.

Jag kom att tänka på känslan då första snön kom då man var liten. Skolan eller hemma, så blev det alltid ett himla liv- ALLA välkomnade snön. Lärarna släppte ut oss tidigare på rasten och mamma brukade utropa "Nu kommer första snön!" och vi flög på något magiskt sätt ut i trädgårdne och gjorde oss snögubbar och snöänglar, som om varje människa bar en uråldrig längtan av att hälsa vintern välkomen. För snön innebar att dagarna blev ljusare, nätterna tystare och mycke snö innebar även ett"varmare" väder och gott skydd åt djur och växter.

Man tog sparken till skolan (Tills de började grusa skolvägen -_-) och åkte pulka, stjärtlapp och byggde snökojjor och gjorde snöhästar. Man kramade bollar att kasta på kompisarna och att göra vackra snölyktor som sken upp med sitt varma ljus utanför fönstret om kvällen. Man byggde snöborgar och lekte herren på täppan.

En vinter är alltid kall eller ogästvänglig på ett eller annat sätt, och då kan jag inte förstå hur man tänker då man föredrar den isfrusna lövgeggan och paletten i omgivningen som går i bajsbrunt, lervälling och grådask i låg kontrast mot det totala mörkret. För årstiden vinter kommer man aldrig bort från.

Snö är inte "kyla", Kylan finns där hur du än gör. Snön gör det inte kallare. Snön skyddar växter och träden och isolerar husen och djurbon. Snön lyser upp och gör så att det ödsliga och karga ändå kan vara vackert och roligt. Snön reflekterar det lilla ljus som finns under dessa månader, tillbaka till oss.

...snö tränar upp din balans :>